Redan nu efter en vecka går det att göra en analys av Charlie Sheens hittills mycket effektiva socialmedia-satsning. Effektiv hur? Låt mig kortfattat presentera min och Leo Heijbels teori kring Tiger Woods-skandalen, som Leo bloggade om på The Brand Man och som också fick lite uppmärksamhet i dagspress, så kan vi jämföra den med Charlie Sheen.
Förenklat kan man säga att ett varumärke fungerar som vilket företag som helst. Man har ett löfte som omsätts till pengar. I Tiger Woods fall valde hans rådgivare att tiga ihjäl skandalen. Det som hände då var att Tiger Woods förlorade kontrollen över sin kommunikation av varumärket och därmed dess kassaflöden. De pengar som varumärket genererade i form av sponsorintäkter försvann och ersattes av lösnummerförsäljning och reklamintäkter för olika mediakanaler. Inga av dessa kassaflöden gick in på Tiger Woods konto. Oerhört förenklat, men jag hoppas att ni hänger med.
I Charlie Sheens fall är det ingen som tiger alls. Tvärt om (till min stora glädje – för jämförbarhetens skull). Charlie Sheen gör storartad entré på Twitter med sina upptåg som (regisserade eller ej) har skapat en smärre hysteri kring varumärket, framför allt viralt genom remixer på Youtube och hans inhopp på Will Ferrells Funny Or Die. Vad skulle Charlie Sheen med 1,5M fans på Twitter till frågade jag här på bloggen för en vecka sedan och nu visar det sig att Charlie Sheen drar nytta av den nyvunna kanalen inte bara för att propagera för sin egen förträfflighet utan för att ta kontroll över kommunikationen och samtidigt varumärkets kassaflöden. Han säljer T-shirts med sina nyamyntade catchphrases samt biljetter till hans snabbt tillkomna one man show (med hemliga gäster) som ger sig ut på en utsåld miniturné till Chicago och Detroit. Kassaflödena intakta rätt in på Charlie Sheens bankkonto. Om Charlie Sheen dessutom får igenom sin stämningsansökan har han nog till och med vunnit (i alla fall kortsiktigt rent ekonomiskt) på hela historien.
Postat denmars 14, 2011
0